Alla dessa dagar som kom och gick - det var tydligen det som var livet? Vad gör man om man inte trivs med sin tillvaro? Hur kan man tänka?
Nu är vårvintern här! Helgen som gick var alldeles fantastisk. Strålande sol och gnistrande snö. Kallt på nätterna, men på dagarna gick temperaturen över nollan och det var alldeles vindstilla. Goda vänner kom på besök och grillade korv med oss på gården, roliga och inspirerande samtal som gav ny energi och glädje. Tänk vad viktigt det är att fylla på livet med sådan stunder!
Det är trots allt alla dagar som kom och gick som är livet. Jag funderar en stund över det på söndagen när solskenet gassar mot husväggen och fågelsången hörs både ute och in genom fönstren i köket. Varför gör vi det vi gör, vi människor. Egentligen? Vad är det vi ägnar vår tid åt? Varför? Lever vi för att jobba eller jobbar vi för att leva? Och om vi jobbar för att leva, hinner vi då verkligen med att leva? Eller blir det till sist bara jobb?
Ett roligt jobb kan vara alldeles underbart och erbjuda både roliga arbetsuppgifter och spännande möten med andra människor, och kanske en fin gemenskap med kollegor. Hittar man det ska man vara rädd om det jobbet, för det är inte alltid så. Kanske känner du igen dig att du har det så nu, eller kanske har du haft det så tidigare men inte nu längre.
Fundera en stund över skillnaden. När du var på det där jobbet där så mycket stämde, hur kändes det? Hur kändes det på morgonen när du gick till jobbet, hur kändes det när du kom hem? Hur kändes det på söndag kväll om du varit ledig och tänkte på måndag morgon? Fundera på ditt liv i övrigt, hur såg det ut? Hade du tid och ork över för familjen, vänner och dig själv? Hann du med att träna och äta bra? Göra sånt som bara är roligt?
Och hur har det sett ut när du har eller har haft ett jobb som du inte trivs med? Hur har livet utanför jobbet sett ut då? Hur är det med energinivån, orken och glädjen? Hinner du ta hand om dig själv och familjen? Gör du roliga saker bara för att det är roligt?
Det här med att byta jobb kan kännas väldigt läskigt. Rent av otryggt och osäkert, särskilt om det var länge sen man sist bytte jobb. Man vet vad man har men inte vad man får. Men om det man vet att man har framförallt är en negativ miljö som dränerar en på energi, dag ut och dag in, ja… då kanske framtidsutsikten att fortsätta i det är mer skrämmande än att göra något nytt.
Väldigt många människor drabbas idag av någon form av konsekvenser av stress. Stress uppstår direkt i din kropp om du utsätter dig för negativa miljöer - alltså människor och omgivningar som skapar negativa spiraler istället för positiva och motiverande spiraler. Kroppen kan normalt självreglera efter en stressande upplevelse, men när stressen finns där i många timmar under dagen, då hinner inte kroppen med att ta hand om alla stresshormoner som sprids i din kropp. Och då blir det slaggprodukter kvar, och du riskerar att sova dåligt, gå upp i vikt, tappa humöret, tappa orken, ja listan kan göras hur lång som helst.
Långvarig negativ stress skapar risk för utmattning, alltså att kropp och hjärna helt enkelt säger till dig att nu måste vi ha en paus, nu reducerar vi livsviktiga funktioner för att överleva. Du kanske inte kommer ur sängen en dag. Kroppen har sagt i från. Kanske sänker sig en enorm hjärntrötthet över dig och du tappar delar av din kognitiva förmåga. Om du tyckte att tanken på att byta jobb var otäck så är det ingenting mot den här tanken. Att återhämta sig från utmattning är ofta en lång och tuff process. Det finns all anledning att verkligen försöka undvika ett sånt läge.
Så vad gör man då? Kanske känns det som att det inte finns några andra bra jobb i närheten av där du är. Kanske känns det faktiskt nästan helt omöjligt. Här kommer det goda nyheter: Det är möjligt! Det är väldigt möjligt, men det kan ta en stund att ställa om hjärnan till att hitta möjligheterna! Om du inte har funderat på ett nytt jobb på många år så är hjärnan inte van att identifiera nya jobbmöjligheter. Den filtrerar helt enkelt bort sådant eftersom det inte är aktuellt för dig.
Så ett viktigt steg är att börja träna på att se var jobbmöjligheterna finns. En stor del av alla jobb som tillsätts kommer aldrig ut på annons. De tillsätts via att nån känner nån som vet att ett företag behöver en viss kompetens. Eller att en viss person söker jobb och vore inte han eller hon jättelämplig för just den där rollen? Så mitt första och bästa tips är att du börjar tala om för vänner att du funderar på att göra något annat. Träna dig i att berätta det och känn dig stolt över det. Kom ihåg också att de flesta människor tycker om att hjälpa till. Om någon av dina vänner kan tipsa om dig eller tipsa dig till ett nytt jobb så gör de gladeligen det. ”No man is an island” som det heter. Vi finns här för att hjälpa varandra.
Sen hjälper det såklart att börja fundera på vad du tycker är riktigt roligt. När kommer du verkligen till din rätt? När trivs du som fisken i vattnet och när gör du ett riktigt bra jobb? Kanske är det när du möter andra människor, kanske är det när du löser ett svårt tekniskt problem, kanske är det när du jonglerar tio bollar i luften samtidigt. Vad är det som du både är bra på och tycker är roligt?
När du hittar svaret på den frågan, då kan du börja fundera på i vilka fler branscher som den här förmågan är användbar. Arbetslivet är fullt av människor som gjort oväntade byten mellan jobb och där det blivit alldeles fantastiskt bra. Men man måste våga lite och vilja mycket.
Det blev en lång utläggning om jobb här, utan att det var riktigt meningen, men när vi funderar över livet och varför vi är här på jorden denna korta tid så blir jobbet en viktig pusselbit. Vad vi ägnar huvuddelen av vår vakna tid till har onekligen en stor effekt på hur vi upplever livet. Alla de dagarna som kom och gick.
Själv har jag bytt jobb ganska många gånger. Några gånger för att vi har flyttat tvärs över landet, några gånger för att jag själv har känt att det varit dags. Jag har inte vantrivts varje gång jag har bytt jobb, men på ett par ställen har verkligen varningsklockor börjat ringa i huvudet och jag har förstått att det inte är rätt plats för mig. Jag har aldrig ångrat att byta därifrån.
För några år sen jobbade jag på en alldeles otroligt negativ arbetsplats. Den hade alla kritierier för en ohälsosam psykosocial arbetsmiljö. Jag trodde att jag skulle gå sönder, och det gjorde jag också, fast inte på det sätt man kanske tror. Jag ramlade av en häst och skadade mig så svårt i axeln och handen att jag blev sjukskriven länge. Då fick jag tid att fundera. Jag är väldigt tacksam för den upplevelsen nu i efterhand. Jag är definitivt värd bättre än vad jag fick uppleva på den arbetsplatsen. Dessutom landade jag i en insikt jag haft på gång länge, att de flesta hästar innerst inne inte uppskattar att ridas. Men de ställer upp ändå av lojalitet och kärlek. Viktiga insikter som fick mig både att lämna mitt jobb för ett annat, supervälkomnande jobb som jag fortfarande har, och dessutom fick både mig och Johan att flytta norrut till vår gård, där hästar och getter får leva sitt eget liv, utan förväntningar från oss människor.
Så sammanfattningen är - ta vara på livet! Om du befinner dig i en livssituation som du inte tycker om, så börja öppna dörrar för förändring. Låt det ta tid om du behöver, men låt inte bara dagarna rinna i väg. Du är värd att trivas, att ha roligt och ha en tillvaro som ger energi hela dagen.